26 april 2012

Vinordic 2012

Här kommer ett långt inlägg från dagens besök på Vinordic, som kock har jag aldrig tagit mig tid till att gå på detta på jag alltid tagit GastroNord i första hand men nu jäklar tog jag min lediga dag till ett lång-besök!

Vinordic bjussade på både högt & lågt. Detta gillar jag dock att både BiB-pöbeln som står vid sin Cava o Claude Val -  medans det o andra sidan fanns genuint intresserade bloggare o Sommelier som o andra sidan kanske stod o testa prestigeChampagne o 1er Cru Vosne-Romaneé. Visst man ser på de stackars människorna bakom vissa av kvalitéts-vinerna då pöbeln kommer: "höhö ge oss de dyraste ni har". Med det är vell lite av charmen med dessa mässor antar jag?
Det blev en heldel vin för min del. och som jag nämnt tidigare finner jag lättare att bedöma Champagne än andra viner så därför har jag valt att bara lägga upp små anteckningar från det här. Mina anteckningar är inte de bästa under mässan, men jaja små smakprover kan ändå ge bra intryck ibland so here we go!


Pol Roger 2004 Rosé
Är relativt öppen, med spretig näsa.
Inget att öppna för o dricka idag direkt, då frukten är extremt ung och bitsk med massor av blodgrape i finishen.

Pol Roger 2000
Tycks vara halv öppen med ganska generös frukt på näsan med breda jästa toner.
Ett mycket integrerat vin, här har det mognat känns det, Frukten är mycket charmerande i halvfyllig stil med lätt oxidativ stil. Känns som att man inte ska hålla på denna årgång allt för länge. Men är riktigt bra idag!


Thienot Brut NV (standard-cuvéen)
är bara helt ok med shysst syra.

Thienot Millésime 2004 är cuvée på 50/50 pn/ch. Mer uttrycksfull men fylliga frukttoner som känns skapligt mogen med varmfrukt.

Thienot Rosé NV. hård syra massor av grape-beska, frukten har lätt godis-aktiga toner. Överlag aningen sämre än standardcuvéen.

Man presentera två olika Prestige-cuvéer som låg på 990kr ungefär.
Den första var en BdB från 2004 som bjussa på mycket smält smör på näsan, färsk aprikos och här är syran påtaglig i årgångstypisk stil men ändå med viss finess. Kanske lite kort avslut men annars ganska bra.

Den från 1999 haded man dock blandat 60%Ch och 40%Pn med fat jäsning. Större doft-spektra med lätt komplexa fattoner. Ett mycket bra balanserat vin där Pinot talar sitt tydliga språk, gott, fatigt, med röda bär med ändå i bra balans, för mig husets bästa vin.





De Saint Gall är ju en producent jag fortfarande har svårt att tycka om, trots att jag vid flertalet tillfällen fått testa hela portföljen - en gång tillochmed tillsammans med producenten själv.
Saint Gall Millésime 2004 är idag lite mer generös på näsan än vid tidigare tester. päron o blommor men snålt med mineral, ännu skarp syra. men överlag en bra o rund kropp, helt ok.

Orpale 1998 - har jag dock lite enklare för att tycka om, vet inte varför ;)
Idag visar hon på otroligt mycket sparris på näsan i förvånansvärt oxidativ-stil. Med relativt stor kropp är det somsagt ett bra vin men inget jag höjer till skyarna...fantastisk många 98or som börjar gå utför dock!?



Mumm de Cramant BdB Bjussar på en tropisk-blommig doft men i otroligt ung och knuten stil.
Här bjuds det upp på en elegant dans i lätt smörig-stil. Ett otroligt förförande vin som det tyvärr ännu flyter mycket dosagé uppe på det hela. annars bra.

Jag fick även göra mig bekant med för mig ett nytt Champagne-hus: Collet

Standard cuvéen är torr frisk med helt ok entré men ingen speciellt.

Collet Cuvée Grand Art ligger 5år på fällningen och bjussar på mer elegans för liknande peng här får man oxå shysst rostade toner.

Collet Blanc de Blancs NV som också ligger 5år på fällningen från endast 1er&Grand Cru-byar i Côte de Blancs har en otroligt rund o charmerande kropp som jag skarpt gillar, halv fyllig stil, skön syra o lätt mineral men ändå mycket väl inpackad, riktigt bra faktiskt.

Huset´s Rosé är mycket tråkig och bör undvikas.

Collet Millésime 2002 är av 45/55 CH/PN och ligger hela 9år på fällningen. Doften bjussar direkt på mycket öppen och mogen torkad frukt. Vinet ger en otroligt mineralisk karaktär detta om välvt med varm o balanserad frukt gör denna helt olika husets övriga viner, detta är i min bok bäst, inget jag dock skulle rekommendera o lagra en längre tid då det upplevs relativt moget redan idag.

Collet´s Prestige heter Esprit Couture och är tråkigt nog en NV men jag får veta att den jag testar är cuvée på 2004&2005. Doften är mycket ung med rökig mineral. Ändå är vinet skapligt mång-nyanserat med ännu svag frukt i vågor och bra frisk mineral. men med ett ännu o-angenämt avslut som gör det hela till en kanske inte så väl-sammansatt cuvée?

Joseph Perrier Millésime 2002 Ger en ganska öppen doft där gulfrukt dominerar. Överlag rätt ojämnt sammansatt vin där iprincip inget känns bra.


Agrapart & fils Venus 2004 BdB. Är troligtvis en av mässans intressantaste viner då det är odlarchampagne från gammla Chardonnay-stockar från Avize som jäst o mognat ett år på fat Vinet deggades givetvis helt utan dosagé i Juni 2010.
Här är doften uttrycksfull, mineralig, med små små fatiga toner på näsan i ännu ung stil.
Detta är en stor BdB här är faten bara sekundära aromer som ligger där i bakgrunden genom hela karaktären precis sodär härligt! På tungan dansar bakat äpple, krispiga päron, krossad sten och massor av varm mineral. Jag fullkomligt älskar vinets renhet rakt igenom. Balansen har redan kommit till och detta är ett riktigt bra vin med personlighet, som jag ville ta med hem från mässan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar