Jean Foillard Côte du Py 2010
Har en självklart ung färg men typisk Beaujolais-ljus.
Doften är överraskande uttrycksfull med stor personlighet, här hittar jag stjälkar, grön-banan, plommon, lufttorkad skinka, efter varje minut blir frukten mer o mer tydlig, men det är framför-allt den spännande friska tonerna av krossad sten som får mitt intresse.
Vinet upplever jag först väldigt ojämnt, men det är tydligt jämnare med värme o luft blir vinet mycket mer drickbart o strukturen blir bättre. Massvis med flirtig frukt och en trevlig stenig mineralisk tusch på slutet.
Ett spännande vin som är väldigt lätt och helt utan tanninstruktur. Tror dock lite äldre-årgångar kan bli riktigt intressant att testa.
Och nu lite tankar om Cidré.
I Bretagne&Normandie finns det otroligt många bra men också otroligt många dåliga producenter. Allt från årgångs-Cidré åldrar på ek med otrolig mineralité, till tankjäst sötsliskiga drink-cider. Ja konsumtionen är ju stor. En producent jag personligen inte tycker gör särskilt bra grejer är en av Bretagne´s största producenter:
Ecusson. Man gör allt från slisksöta till lite mer ovanliga Rosé-cidré - som faktist inte heller är särskilt trevliga.
MEN och det är ett stort gungande MEN. Man har en trevlig produkt; en naturligt "rosa" cidré. Som jag tillsammans med familjen blev helt förälskade i. Förra året köpte vi då en låda. Vi har öppnat en flaska drygt var 2:a månad. Nu drog vi sista flaskan som faktiskt blitt lite varmare o öppen än tidigare flaskor. Färgen är vackert kopparfärgad, till-skillnad mot tidigare rosa. Doften är av varm äppelpaj, blommor, och vågor av bakade röda-äpplen. Detta är en av de få naturligt torra varianterna med ett mycket angenämt stramt avslut som drar bra bak i gommen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar