Världen för kvällen öppna upp kvällen väldigt generöst med en perfekt risotto och en härligt smörig Bourgogne som entré
Fontaine-Gagnard Chassagne-Montrachet Morgeot 2010
Direkt öppen med bred o vackert smörad nos, klassisk frukt.
Attacken i munnen är rätt fläskig o packad med fräscht krossade stenar, vågor av citrus fortsätter dansa o fyller ut gommen med bra tryck. Renligheten överlag upplever jag som hos en Chablis.
Vinet är redan nu ganska öppet och är en stor njutning efter flera timmars luftning.
Rund och enkelt blommig nos, utan karaktär.
inledande lätt autolytisk.
Vinet går in lite halvförsynt. Syran är bra och livlig och det hela tar lite mer fart. Jag upplever vinet förhållandevis torrt, eller så är det för att den kommer precis efter bourgognen...
Överlag ett vin som inte tilltalar mig, men det är absolut inget fel på det, vill du ha ett enkelt aperitif vin - varsågod
Cédric Bouchard La Parcelle Lieu-dit Cote de Béchalin 2005 Deg2012/04
Ganska öppen men ung nos med mycket krut o bränd sparris.
Mycket stram, otroligt kritig kropp med fantastiska ursprungsuttryck, jag tycker verkligen vinet upplevs 'skitigt' med toner av torr jord, bränd halm och sotad champinjon.
Frukten är absolut mer sekundär längst med kroppen.
Dethär är verkligen långt ifrån vad man tänker på när man säger ordet Champagne, men det är också just en anledning till varför jag uppskattar Cédrics annorlunda viner som verkligen andas sitt unika uttryck.
Cédric Bouchard Roses de Jeanne Lieu-dit La Haute-Lemblé 2005 Deg2009/04
Väldigt kompakt och örtig nos, precis som en timjankvist tagen ur dammig jord.
Vinet går direkt in brett med typiskt Cédric-karakteristisk krämighet som direkt får en att bli inställsam.
Jag gillar verkligen den här karaktären av läskande honungsrostad melon, toppad med en näve örter, hur banalt det än må låta är dethär ett vin med bra tryck och framförallt personlighet.
Vinet andas absolut ungt med en lite typisk årgångs problem med just syran då den redan tycks lägga sig och med tanke på att detta är ett naturvin pratar vi inte många år till...Men just nu dricker hon väl.
Dag två har alla vassa kanter polerats till och det är bara ren o skär, bred o härlig njutning raktigenom.
H. Billiot et fils Cuvée Lactitia Deg2012/10
Halvöppen nos med dominans av rostade paranötter.
Vinet är direkt smörigt o i charmerande stil med fint integrerad ek fullproppad med kryddor.
Vinet upplever jag halvöppet i bra o välgjordstil, kanske kvällens största njutning.
Det ända jag saknar är lite med kraft, dock är det inget fel på att ge ren njutning.
Billiots prestige är ett välgjortvin i klassisk stil med bra och fint avvägda rostade fatiga toner, allt fint och bra avvägt utan att vara det minsta bisarrt.
Öppningsvis gammal Comté på nosen (mycket ovanlig doft för ett ungt vin )
Vinet går igenom fullt seriöst med blommig och insmickrande frukt i enkelstil.
Innan vinet går upp i ordentlig temp är vinet inget mer än ett enkelt disco-bubbel där söt frukt flyter uppe på det hela, kanske något man kan ana vinmakaren inriktar sig på ?
Något vi runt bordet kunde enas i, var att vinet inte direkt växte eller transformerades något vidare, för mig handlar det mer om att kylan maskerar kroppen, som är halvbred, förvånansvärt enkel för att vara Cristal, och absolut är det nog den mest intetsägande Cristal jag druckit, men det är inget vidare fel på det, enkel o bra komponerad frukt, vem gillar inte det?
Det jag menar är att man önskar mer ur en Cristal ...som ni säkert förstår, annars kan man lika gärna gå o köpa standard cuvéen som inte är långt härifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar