Lite mer sött

Ludovic Chanson, strax söder om Vouvray, i den lite mindre kända Montlouis, arbetar utifrån den biodynamiska läran med sina 6Ha. I vanliga ordning är det Chenin vi har i glaset och just 2011 gav en mycket lågt skördeuttag för Ludovic. Safran är hans sötaste variant och buteljeras oftast aldrig över 600flaskor...
Doften är direkt frisk, dock otroligt knuten, men vi hittar ändå en heldel skumbanan och vit blomster. Doften får mig inte direkt att instinktivt tänka, varken loire eller chenin. Men tar vi vinet direkt på tungan så ändrar jag mig direkt. Direkt på spetsen är det som att bli matad med generös Chenin, tydligt kryddig profil, följt av vågor av rikligfrukt, apelsincurd, honung och limezest. Det känns tydligt längsmed vinets hela karaktär hur han låtit skalen laka kvar under uppfostringen, vilket resulterat i ett förhållandevis riklig upplevelse. Det är självklart ett otroligt ungt vin vi pratar om och inte världens komplexaste upplevelse, men det är ändå en god bit påvägen, och detta är absolut värt mödan att glömma bort flaskorna på ett långt tag för att återuppta vid mognare tillfälle

En annan slumpmässig upptäckt på jobbet var en Nyzeeländsk upptäckt, en bortglömd flaska i källaren, yes vad ska man förvänta sig om en ädelrötad riesling kan man tänka?
jo i glaset har vi ett helt genombrunt vin, med stor oxiderad doft med bräntsocker o dadlar.
i munnen är det tydligt ett överkört vin med brutal oxidation, men på nått vid är det ändå en viss syra bak i gommen som håller liv i den brutala sötman....mer kuriosa än bra...