blandade viner januari

När jag skulle status checka vinkällaren på jobbet för några veckorsedan fick jag ett par överraskningar dels denhär

Hur någon kunnat glömma denna förskräckelse till vinäger under så lång tid får mig att undra...

Sen! hittade jag även en enkel Moscato d'Asti som jag överraskat blev tvungen till att testa direkt.
Enligt mina egna preferens-ramar dör en enkelt pärlande moscato efter..säg 2år?
Vi pratar såklart om dedär saft-liknande söta förskräckelserna till pärlande, nästan som läske-dryck.

Jag hade dock ett helt annat vin än vad jag förväntade mig i glaset. Självklart var bubblorna döda sedan länge. men det var ändå de karakteristiska fläder-liknande tonerna tillsammans med läskande päron. Kort sagt det var liv i skiten! men jämfört med det jag hade förväntat mig hade denna allt detta fast samtidigt mer av allt! då alla toner hade mognad och hade lyft det hela ett snäpp. Jag gillar inte dessa viner särskilt mycket men det var en kul överraskning att pröva dock!

Till lite roligare saker drog jag häromveckan en Standard Vilmart Deg 1999
Som hade allt man bara kunde önska så som Vilmarts typiska rostade nos, fet, smörig och så otroligt lång att det ända man kan tänka på är Krug, solklart en av de bättre standard cuvéer jag testat!

Ch Bernadotte

Chateau Bernadotte 2001

Stora egendommen om 50Ha med en jordmån som är lera och grusdominerad har man även möjligheten att selektera ut de mindre ba druvorna, vilket man gör andra vinet Fournas Bernadotte på.
Men nu är det alltså huvud vinet som ska testas. Vi är såklart i super klassiska Haut-Médoc där man numera ger vinerna en modern uppfostran på temperatur kontrolerad tank fölt av mognad på franskek i 18mån. år 2001 som är ett av de mindre bra åren skördade man med 55hl/ha.

Vi går direkt ned i glaset där vi möts av en medelfyllig doft med tydlig mognad, toner av svartvinbärsmarmelad, skogssvamp, källare och gamla fat.
I gommen är det tydligt att vinets alla komponenter är välintegrerade, faten ligger tydligt i bakgrunden och upplevs mycket mörkrostade. Vinet är överlag moget, elegant med massor av mörka bär, mynta och nästan lite animaliskt köttiga inslag.

Med tanke på att detta inte är något vidare topp-slott är det troligtvis på sin topp nu, det kan absolut gå mer, men då det, strukturmässigt, är helt silkigt och integrerat har jag svårt att se något vidare utveckling på denna.

Summan av det hela vill jag påpeka att jag ogillar inte vinet på något sätt, det är bara ännu en enkel Bdx i halvfyllig stil...Men för att göra något vidare intryck på mig? - nej.

Domaine Grosbois

Grosbois var ännu en härlig ny-upptäckt för mig. Som jag först stiftade bekantskap med i höstas tack vare  Martin .

Instegsvinet La cuisine de ma mére är egentligen inte så mycket att orda om här är det enkla syror och flirtig frukt som dansar på tungan, helt utan tannin-struktur men på en anmärkningsvärt sett inga jobbiga defekter eller toner man ogillar som jag annars allt för ofta kan komma över mycket enkla rödviner.

Gabare 2010 kommer från en 6ha stor sluttning. här har vi en medelålder på stockarna om 40år. Jordmånen är mycket sandberikad och 2010 höll man ett skördeuttag på 40hl/ha.
Nosen är väldigt tät, givetvis mycket ung med toner av finkornigt grus. Vinet går igenom förbluffande silkigt-lent. Vågor av paprikacreme och vildhallon sköljer sig förbi och små små nyanser av vanilj smyger i bakgrunden. Alltsammans bärs upp korrekt av den livliga syran som är tydligt körsbärs-dominerad. Detta är ett vin som bjussar på len och mycket elegant frukt och rakt igenom en relativt välintegrerad tannin-känsla, bra.