Odlar duell med tema instegsvin

Midsommar firas in med att testa Tre helt olika odlare med helt olika profiler det ända gemensamma är naturlig biodynamisk odling, men med tre helt olika terroir och vinifikationer

Dehours Brut Nature deg2019
Spontanjäst Meunier på stålfat, ofiltrerat och oklarnat vin, noll dosage.
drygt 70% är årgång 2016 och resterande är från en Solera startad 1998.
Vinet har vilat 3år på jäsfällningen på flaskan.

Ung mycket blommig härligt frisk doft som för tankarna till Cote de blanc. 

Vinet går in med stram balans utav röda äpplen. Smakrikt, stramt med tydlig pinot karaktär, Relativt okej balans. Men väldigt beskt långt knepigt avslut, kanske ett vin som hade vunnit på ett par gram dosage trots allt? 

Benoit Lahaye Brut Nature deg2020/10
Pinot noir och en liten skvätt Chardonnay ifrån Bouzy,
Spontanjäst och mognadslagrad på små 220liters fat tsm med jästfällningen över vintern,
Vinet är ofiltrerat och oklarnat, följt utav 2år på jästfällningen på flaska, noll dosage.
Basårgång 2017 med en del reserviner där äldsta är från 2003.

Knuten, nötig burgundisk smörig men ung doft. 

Vinet är mer rikligt och brett med tydlig fathantering, bak I gommen, syran och mineralitet är mer påtaglig och i mer riklig stil än föregående vin. Vinet är påtagligt mer välsammansatt och finessrikt I snygg avvägd stil med mogna röda äpplen och mogen persika. I lång härlig smakrik stil. 

Frédéric Savart l'ouverture deg2020/03
Pinot noir ifrån Ecueil samt närliggande byar
lika delar årgång 2017/16/15.
Mognadslagrad på 85% stål fat och 15% ekfat.
Vinet har vilat 2år på jästfällningen på flaskan. följt utav 6g dosage. 

Mineraliskt aningen krutrökig mycket ung doft. 

Vinet bjuder på Yppig frukt med insmickrande päronsplitiga nyanser. 

Vinet är drickbart men för mig blir det för ungt och enkelt.  Helt klart Fred's svagaste vin 

För mig blir Lahaye vinnaren ur denna flight 

Dehours Les Vignes de la Vallée 2013

Detta är iprincip samma cuvée som Dehours vanliga instegsvin Brut reserve men med längre tid på jästfällningen.
övervägande del Meunier druvor från egendommens samtliga ägor samt en liten skvätt Chardonnay & Pinot noir.. ungefär 30% utav cuvéen är reservevin från en Solera tank startad 1998. alltså drygt 70% är basårgång 2013. vinet är uppfostrat på stålfat och gamla fat följt utav 5år på jästfällningen i flaskan som är deggad 2019 alltså nästan två års flaskmognad även.
Med andra ord ser allt väldigt seröst ut på papper, relativt höga förväntningar får man på ett vin som ändå är såpass påkostat.

Doften är tydligt pinot dominerad med mineraliska drag av krita och grus, mogen persika och honungs melon, i lätt ung stil.

Vinet attackerar inte jättehårt, mer med rostade toner utav fat & nötter, Vinet är relativt tunt med mycket autolytiska toner med rostat bröd, källare, brända nötter o en diskret mineralitet med stor beska.

De ojämna kanterna jämnas ut med luft och hela Vinet vinner på att få luftas men vinets kärna med den lite tunna druvmaterialet blir dessvärre inte bättre.

Den längre mognaden på jästfällningen har gynnat Vinet men problemet kvarstår dock i att grund materialet är lite väl tunt och okoncentrerat, kvaliteten på det lite sämre druvorna lyser igenom lite för mycket för mig. Eller så är jag bara hård?
visst för knappt 300spänn är det en billig skumpa som jag mycket hällre dricker än storhusens sockerdrickor som husen erbjuder som instegs skumpa.
Men för att vara en ambitiös odlarskumpa är det väldigt obalanserat och tunt för sitt relativt goda ryckte.