Kul arrangemang från BraVin som fick hit flera av producenterna till kvällen.
Eftersom det var en stående provning bjuder jag bara på korta anteckningar.
Vi starta de hela med tre Crémanter; Maison Louis Picamelot
Husets standard Brut går in på ett helt Ok-nivå, lämnar inget speciellt intryck men är heller inte allt för dålig som många ofta kan vara. Rosén är lite i liknande neutral stil något mer inbjudande, inte mycket att prata om.
Terroir de Chazot NV är 100%Pinot noir från endast ett läge. 18mån på fällningen. otroligt mycke mer elegans med väldigt lätt frukt, intressant vin, inte stort men en kul grej som kan bli intressant efter några års mognad.
Och så till de lite roligare dryckerna, Champagne såklart!
Producenten Jeeper tycks va ännu en stor o tråkig hus-stil som köper in större delen av sitt druv-material. Men jag är öppen och ger alltid nya saker en chans.
Husets standard-blask rättare sagt Grande Réserve NV är en BdB som legat 24mån på fällningen, som deggas med otroligt höga 12g dosagé. Vinet har en relativt mörk doft för att vara en BdB. Vinet sköljer igenom först väldigt söt med massor av dosagé som flyter uppepå allt som stör mig ganska hårt, men när de värsta lagt sig visar vinet helt okej blommiga inslag o lätt mineral allt i en mycket enkel stil.
"Naturelle NV" är också årgångs-lös cuvée men här istället med 70/30 Pn/Ch nämnvärt är oxå att druvorna i detta vin är odlade biodynamiskt. Vinet ligger 18mån på fällning och deggas med 1g dosagé.
Här bjuds den in med generös doft men massor av ung flirtig frukt. Här dominerar citrusen uppbackad av rödamogna krusbär o rabarber. Olyckligt nog dör vinet så otroligt snabbt i gommen att jag tvivlar på vinets överlag, synd på ett så inbjudande vin.
Grande Cuvée 2004
har vi en mix på 60/40 Ch/Pn. Jäsning på ståltank. Med mognad på ekfat. Detta är en cuvée på 10olika viner som sims i mellan legat på fälling från 3 till 8år.
Överlägset störst doft hittils. med små små fat toner tillsammans med friska äpplen bjuds det upp på en mycket påtaglig syra, som är riktigt bra utan att vara jobbigt ung, skapligt bra elegans redan. Men mycket mer händer inte. Det är nästan lite väl o-personligt var är energin?.
Nää om man ska summera Jeeper är det en överlag ganska tråkig producent, man gör inte skräp, men det är bara ok, inte mer.
Sist ut har vi då Giraud.
Esprit de Giraud NV är husets instegsmodell en BdB med 11g dosagé.
Vinet har en otroligt skön doft med smörade päron som direkt väcker mina sinnen till liv.
Vinet är överraskande uttrycksfullt redan från start, massvis med blommor. Texturen är nästan koncentrerat smörig, fantastisk elegans. toner av sval mineral-sten, följt av unga krusbär, litchi, tunt päronskal och frisk blomster. Allt avslutas med en lätt nötig finish, fantstisk entré också en av de bättre BdB jag testat på länge!
Hommage á Francois Hémart NV är en cuvée på 70/30 Pn/Ch som får ligga på sin första jästfällning i 6mån, följt av mognad på små ekfat och därefter ett par år sur latte.
Hommage har ett tjock täcke som flyter uppe på glaset, otroligt koncentrerad nästan komplex doft med lätt fatiga inslag. Här bjuds det upp på romans! Torkade blommor, apelsinkaramell & honung allt uppbackat av skönaste fatig-elegans i ryggen. Toppa det med finstämd syra precis sådär korrekt mineralig som jag vill ha den! Det här är för mig mer än kvällens bästa vin. Detta är grymmt bra! detta blir en självklar romans jag gladeligen kommer följa med några år.
Code Noir NV
100% Pinot noir som både jäser och mognar på små fat. deggas med 9g dosagé.
Troligtvis kvällens mörkaste färg gul, nästan lätt rosa-drag. Doften är rund, mycket knuten med en heldel torkad aprikos. Vinet är otroligt friskt, där eken är perfekt integrerad, som ligger sådär perfekt i bakgrunden längst med hela vinets karaktär. Frukten är mycket ung men samtidigt ändå väldigt mångnyanserad, hallon, smultron, björnbär och torkade rödaäpplen. Massvis med små toner jag känner i bakgrunden som ligger o lurar på att få blomma ut med tiden.
Ett intressant vin. men inget kommer i närheten av Hommage som för mig är så förförisk med sin stora uttrycksfulla runda kropp som är fantastisk bra att dricka redan idag.
9 maj 2012
7 maj 2012
Henriot 1996
Henriot Millésime 1996
(öppnade flaskan dagen innan, då dessa alltid växer så mycket)
Ännu en flaska med spikrak-kork.
Färgen är gyllene guldig, men förhållandevis ljus. Glaset fyllt med livliga bubblor.
Doften är öppen, men förvånansvärt friska inslag. Med sommar-blomster, bakat äpple, torkad aprikos, röda smörade-äpplen. 96ans syra är här mer tydlig än någonsin uppbackad med massor av mineral. Detta är förvånande den yngsta flaskan 96 jag druckit. De jag haft brukar ofta komma med varma champinjoner o äppelpaj med inslag av bokna frukter och en mycket linjär syra. Detta vinet har inte alls den lite mer komplexa tonerna som vinet brukar leverera. Kvällens flaska var en mycker livlig tonåring, hon brukar som-sagt inte alls visa på samma energi.
Har du flaskor kvar kanske man vågar spara ett tag? Detta var iaf min sista flaska, konstigt bara att den sista skulle vara den yngsta.
(öppnade flaskan dagen innan, då dessa alltid växer så mycket)
Ännu en flaska med spikrak-kork.
Färgen är gyllene guldig, men förhållandevis ljus. Glaset fyllt med livliga bubblor.
Doften är öppen, men förvånansvärt friska inslag. Med sommar-blomster, bakat äpple, torkad aprikos, röda smörade-äpplen. 96ans syra är här mer tydlig än någonsin uppbackad med massor av mineral. Detta är förvånande den yngsta flaskan 96 jag druckit. De jag haft brukar ofta komma med varma champinjoner o äppelpaj med inslag av bokna frukter och en mycket linjär syra. Detta vinet har inte alls den lite mer komplexa tonerna som vinet brukar leverera. Kvällens flaska var en mycker livlig tonåring, hon brukar som-sagt inte alls visa på samma energi.
Har du flaskor kvar kanske man vågar spara ett tag? Detta var iaf min sista flaska, konstigt bara att den sista skulle vara den yngsta.
Agrapart Mineral 2004
Agrapart & fils Minéral Blancs de Blancs extra-brut Grand Cru 2004
Trevliga mineralstinna viner från Avize, denna pava cuvée-minéral, fermenterades och mognar 10-12månader på ek. Följt av 5år på fällningen. självklart ofiltrerat och med låg svavel-tillsats, deggades vinet juni 2010 med 5g dosagé.
Doften är relativt öppen, bjuder in otroligt fräscht, massor med Avize-blommster på doften, men förvånade nog ingen ek överhuvudtaget. Vinet sköljer igenom som bara en skön BdB från Avize gör...Fantastisk smickrande elegans med en syra som biter tag. Här är eken väldigt integrerad den ligger längsmed hela karaktären sådär perfekt i bakgrunden. massor massor av frisk mineral, toner av vitsten, musselskal, ostron, och mycket tydliga inslag av rostad havskräfta. Syran kommer igen i en sista dans mot slutet och blir väldigt livlig åt det friska päron håller, svansen är lätt med små sköna ek-iga inslag.
Trevliga mineralstinna viner från Avize, denna pava cuvée-minéral, fermenterades och mognar 10-12månader på ek. Följt av 5år på fällningen. självklart ofiltrerat och med låg svavel-tillsats, deggades vinet juni 2010 med 5g dosagé.
Doften är relativt öppen, bjuder in otroligt fräscht, massor med Avize-blommster på doften, men förvånade nog ingen ek överhuvudtaget. Vinet sköljer igenom som bara en skön BdB från Avize gör...Fantastisk smickrande elegans med en syra som biter tag. Här är eken väldigt integrerad den ligger längsmed hela karaktären sådär perfekt i bakgrunden. massor massor av frisk mineral, toner av vitsten, musselskal, ostron, och mycket tydliga inslag av rostad havskräfta. Syran kommer igen i en sista dans mot slutet och blir väldigt livlig åt det friska päron håller, svansen är lätt med små sköna ek-iga inslag.
Jean Foillard 2010
Jean Foillard Côte du Py 2010
Har en självklart ung färg men typisk Beaujolais-ljus.
Doften är överraskande uttrycksfull med stor personlighet, här hittar jag stjälkar, grön-banan, plommon, lufttorkad skinka, efter varje minut blir frukten mer o mer tydlig, men det är framför-allt den spännande friska tonerna av krossad sten som får mitt intresse.
Vinet upplever jag först väldigt ojämnt, men det är tydligt jämnare med värme o luft blir vinet mycket mer drickbart o strukturen blir bättre. Massvis med flirtig frukt och en trevlig stenig mineralisk tusch på slutet.
Ett spännande vin som är väldigt lätt och helt utan tanninstruktur. Tror dock lite äldre-årgångar kan bli riktigt intressant att testa.
Och nu lite tankar om Cidré.
I Bretagne&Normandie finns det otroligt många bra men också otroligt många dåliga producenter. Allt från årgångs-Cidré åldrar på ek med otrolig mineralité, till tankjäst sötsliskiga drink-cider. Ja konsumtionen är ju stor. En producent jag personligen inte tycker gör särskilt bra grejer är en av Bretagne´s största producenter:
Ecusson. Man gör allt från slisksöta till lite mer ovanliga Rosé-cidré - som faktist inte heller är särskilt trevliga.
MEN och det är ett stort gungande MEN. Man har en trevlig produkt; en naturligt "rosa" cidré. Som jag tillsammans med familjen blev helt förälskade i. Förra året köpte vi då en låda. Vi har öppnat en flaska drygt var 2:a månad. Nu drog vi sista flaskan som faktiskt blitt lite varmare o öppen än tidigare flaskor. Färgen är vackert kopparfärgad, till-skillnad mot tidigare rosa. Doften är av varm äppelpaj, blommor, och vågor av bakade röda-äpplen. Detta är en av de få naturligt torra varianterna med ett mycket angenämt stramt avslut som drar bra bak i gommen.
Har en självklart ung färg men typisk Beaujolais-ljus.
Doften är överraskande uttrycksfull med stor personlighet, här hittar jag stjälkar, grön-banan, plommon, lufttorkad skinka, efter varje minut blir frukten mer o mer tydlig, men det är framför-allt den spännande friska tonerna av krossad sten som får mitt intresse.
Vinet upplever jag först väldigt ojämnt, men det är tydligt jämnare med värme o luft blir vinet mycket mer drickbart o strukturen blir bättre. Massvis med flirtig frukt och en trevlig stenig mineralisk tusch på slutet.
Ett spännande vin som är väldigt lätt och helt utan tanninstruktur. Tror dock lite äldre-årgångar kan bli riktigt intressant att testa.
Och nu lite tankar om Cidré.
I Bretagne&Normandie finns det otroligt många bra men också otroligt många dåliga producenter. Allt från årgångs-Cidré åldrar på ek med otrolig mineralité, till tankjäst sötsliskiga drink-cider. Ja konsumtionen är ju stor. En producent jag personligen inte tycker gör särskilt bra grejer är en av Bretagne´s största producenter:
Ecusson. Man gör allt från slisksöta till lite mer ovanliga Rosé-cidré - som faktist inte heller är särskilt trevliga.
MEN och det är ett stort gungande MEN. Man har en trevlig produkt; en naturligt "rosa" cidré. Som jag tillsammans med familjen blev helt förälskade i. Förra året köpte vi då en låda. Vi har öppnat en flaska drygt var 2:a månad. Nu drog vi sista flaskan som faktiskt blitt lite varmare o öppen än tidigare flaskor. Färgen är vackert kopparfärgad, till-skillnad mot tidigare rosa. Doften är av varm äppelpaj, blommor, och vågor av bakade röda-äpplen. Detta är en av de få naturligt torra varianterna med ett mycket angenämt stramt avslut som drar bra bak i gommen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)