Mitt under semester-perioden hade
Tomas den goda tanken och bjöd in till tema provning.
Välkomstbubblet ur Magnumformat var en svår blind flaska då vi fick börja med att testa vinet ur en uppsjö av olika glas, ganska eniga var vi om att vi hade Pinot i glaset, sen gick gissningarna alltifrån Aÿ ända ned till Aube.
för mig var det renhet och snyggt polerad pinot-frukt som andades tillsammans med lätt kryddig parfym. Strukturen var seriös i medelfyllig och elegant stil med snygg mineralité av krossad sten och musselskal med fräscha drag av lime.
Facit skulle visa sig vara
Gatinois Bra!
Vi börjar första flighten bestående utav tre ' pigga viner '
Cédric Bouchard Roses de Jeanne la Bolorée 2008
Med en relativt fet och kraftig nos med vita bär och krossad kalk.
Flyter vinet med otrolig finnes in i gommen, mjuka drag av omogna vinbär, krusbär, gula äpplen och vit sten. Snygg strävhet bak i gommen med livlig syra, utan att vara jobbigt ung, så sitter allt på plats och vinet har precis öppnat sitt drickspann.
Denna läskande och välstrukturerade skumpa är otroligt skön hur den flödar så lent och snyggt genom gommen.
Lanson 1995 Gold Label
Murrig och mörk, komplex nos med härlig arom av äppelpaj.
Attacken inger ett aningens moget intryck, vinet flödar på i medelfyllig stil med förvånansvärt pigg och bitig syra. Vilket för mig direkt andas 96, då frukten knappt klarat syran, som så ofta är fallet.
Vågorna utav mandarin, torkad persika, riven grape, vita plommon i kombo med bakat äpple, rostade mandlar i mogen stil är helt förförisk.
För mig är den absolut på sin topp nu, då frukten är påväg nedåt.
Pommery 1995
Öppnar upp med aningens unken doft utav möglig apelsinmarmelad.
Munnen är där emot inte lika trött, här finns det fortfarande en heldel levande drag, men det känns precis som de härligt mogna drag man får från Chardonnay-dominerade skumpor med så som fudge, apelsinkaramell, brynt smör och rostade nötter, är riktigt gott. Men vinet når inte hela vägen då det inte bara känns trött utan saknar både struktur och kraft, vilket gjorde det svårt att gissa på att det var ett årgångsvin.
(nästa flight annonserade vintomas som ett kraftigt par.)
Krug Grande Cuvée Deg 2002 (bas 1995)
från öppnandet fylldes rummet inte bara av magi utan vällust och stön utav samtliga deltagare runt bordet.
Helt magisk, gigantisk doft proppfylld med fantstisk krug parfym med nyanser av brynt smör, rostade nötter, rostad kakao, rökt svamp, torkad sparris, brända mandlar. Det är helt sagolikt och det är fasiken utan tvekan året doft, vilken magi!
Och med en otroligt kraftig ingång i munnen bara pumpar det av energi ut i mungiporna som fylls av välbehag när de kraftiga krug-dragen av rostat bröd, hasselnötter, viol, brända kantareller och murklor kommer, som följes åt utav magiskt karamelliserade äpplen, stekt anklever och brända mandlar finns det inte annat än att bara vara tyst, bli hänförd och njut, detta var absolut en av årets största, stort tack Tomas!
Armand de Brignac (ingen info om cuvée eller ålder mer än att Tomas haft flaskan drygt 5år)
Örtig, mycket lätt och frisk nos med exotiska drag.
Medelfyllig attack, med lätt o frisk med nyansera av galiamelon, fläder och bakad fänkål, viss sötma men som integrerats bra, likaså den anonyma syran som ändå gör att vinet är polerat och snyggt i en enkel och publik stil, själv var jag mer inne på något i stil med Moet årgång då det är ett fullt acceptabelt vin utan att göra för stort väsen av sig.
(Avslutande flight annonserades som kraftig rosé av vintomas)
Veuve Clicquot La Grande Dame rosé 1995
Utvecklad och murrig nos med härligt mogna bär.
Vinet flyter på mjukt i halvfyllig stil med tydligt oxidativa drag, längre bak i gommen är det övervägande insmickrande frukt som fortfarande är störande söt
och utan att ha vidare kraft händer det heller inte mycket mer, vilket gör valet självklart till att det måste vara en typisk storhus rosé, ovanligt dock att dosagén känns så tydligt vid sådan ålder, tråkigt.
Bollinger Grande Année Rosé 1995
Öppen och lätt burgundisk nos med tydlig mognad.
Kraftig attack med väldigt råa och steniga drag med snygg stramhet samtidigt som man har den rikliga feta strukturen i munnen med de svampiga nyanserna med snyggt integrerade fat som ger vinet ytterligare en dimension.
Däremot är dethär vinet både mognare och kraftigare än föregående rosé, vilket ju tillför ytterligare att man tycker bollyn har mer personlighet även om dethär vinet också är på sin topp nu, båda är mycket mogna och intressanta roséer även om jag tycker bollyn var klart bättre nu.
