Clos Naudin 2003 - mitt i livet ?

I min början av mitt vinintresse  var det just Foreaus kreationer som fångade mitt intresse, och
Speciellt årgång 2003 som då var väldigt öppna o helt tillgängliga från start, och det var just denhär maffiga o inbjudande frukten i sin speciella chenin-ton som allt började.
 Naturligtvis köpte jag på mig en låda och har med jämna mellanrum testat vinet genom åren och så även idag . Korken har börjat få en lätt mögelyta vilket är ett bra tecken att jag har det tillräckligt fuktigt i förrådet iaf. Små tendenser till påbörjan av vinsten observeras även.
Vad som brukar vara så karakteristiskt med Foreaus 2003or är den enorma parfymeradeenergi som flyger ur flaskan direkt när man drar korken.
Men idag undrar jag inte om vinet börjat lämna sin ungdommliga fas och börjar dämpa ner sig, dock helt utan tecken på mognad då den ännu doftar ung o pigg blomster  o honung.
Attacken i munnen är mjuk  och fyller ut gommen med väldigt riklig textur med ett uns av restsötma.
Visst känner man tydligt på den tunga o feta frukten att det är en typisk 03a vi har i munnen, men jag känner mig så långt ifrån dethär vinet än vad det brukar leverera, har det gått ned i den berömda tunneln?
Nästa årgång innan denna som var helt magisk var ju 1988 som gjorde mig helt tårögd av perfektion.
De har jag ju tyvärr redan druckit upp allt av!
Denna halvtorra 03a behöver säkert ytterligare tio år innanden kommer ut på andra änden som en mogen skönhet...du som läser dethär med några flaskor från 90-talet är välkommen att höra av dig ;)

Årets första BYOB

I Lördags var vi ett välbekant gäng från forumet i klassisk-anda tog varochen med sig en eller flera flaskor för en stor blindprovning

Vi inledde med min rosé

Cédric Bouchard Roses de Jeanne Creaux D'enfer 2009 (Deg 2013/04)

Direkt som en frisk smultronbomb fylld med härlig sommarblommor på nosen.
Ingången bjuder på en frisk dans i medelfyllig stil, otroligt silkeslent, moussen är som sammet mot gommen, vinet bjuder på en enorm finess där vi hittar massvis med smultron i kombo med krossad sten i fokuserad o stram stil, men allt håller ihop så fantastiskt lent och fint. Det är svårt att inte njuta av den fullkomligt perfekta linjära elegans detta vin bjuder på.
Det är helt omöjligt o urskilja att vinet är gjort enligt skal-maceration eller att det är noll dosagé - Cedric är verkligen mästare när det kommer till ursprung och renhet.
Jag kan knappt minnas när jag drack något så rent och elegant vin senast.

Henriot Millésime 2002

Ännu ung o lite nötig nos.
Öppningsvis en tydlig rostning som drar min association till Charles Heidseick.
Dominans av fet gulfrukt är ofrånkomlig i den feta och halvöppna ingången, vinet fyller ut gommen på ett lent och bra vis utan att vara för enkel.
Bak i gommen får vi bra drag i syran och en härlig rökighet, en riktigt positiv överraskning att Henriots 02a öppnat upp sig så snabbt men på ett bra vis!

Jacques Selosse Rosé (Deg 2010/11)
Lätt koppar-färgad
Doften är Explosiv, otroligt burgundisk, packad med oxiderade fat och bakade päron o körsbär, helt vidöppen, magiskt doft!
Vinet är nästan helt öppet men går ändå riktigt hårt in i attacken som är hård o stram av syran o bitig mineral, som sedan breder ut sig fullkomligt i gommen med sin magiska karaktär med pigga bär såsom björnbär, körsbärskompott, vinbär följt av smöriga kryddor och en lätt parfymerad viol ton.
En lång lång svans packad med kraftigt oxiderade o nötigadrag i en helt öppen stil är oemotståndligt.
Allt detta i mogen stil men fortfarande med en ännu pigg o fräsch syra gör denna vinälskare lyrisk!
Dethär är fasen den bästa rosén som görs - alla kategorier.

Egly-Ouriet Millésime 1999 (Deg 2008/07)

Komplex men ännu ung nos.
Ingången är fylld med rostade nötter och riktigt bra bit i syran för att vara en 99a.
kroppen ger bra koncentration och ännu livlig o njutbar frukt, vågor av mandel, persika, honung, banan o timjan följes långt kvar i svansen.
överlag är dethär ett välstrukturerat och shysst vin med bra koncentration som jag upplever överraskande ungt ännu med tanke på den låga svavel-halten som producenten använder.

Från den vita flighten hade vi
Kellers Reisling 2011 som bjöd på en ung, sval och hård upplevelse med massor av exotisk frukt.
Chateau Pape Clément 2004 Var mer smörig o nötig men nästan död syra, tung o fet stil, utan finess.
Droin Grand Cru Le Clos 2008 bjöd på en mer mineraliskt o stram stil som var väldigt Chablis-lik samtidigt som det bjöds på väldigt kryddiga o feta toner som fylldes ut härligt smörigt i munnen.
Christian Tschida 2011 Helt mogen, väldigt örtig och bra struktur med mycke skaldjurs toner, upplevs både mogen och lätt, rätt obalanserad.
Von Winning Sauvignon Blanc 2011 Kraftig, med blommiga honungsdrag, riktigt bra koncentration, bra syra och mycket exotisk frukt, bra i medelfyllig stil.