Osvavlad Gamay kan vara riktigt spännande som unga, jag ska erkänna att detta är förmodligen den första 03an jag testar som är helt utan svavel, därför hade jag på förhand inte några direkta förväntningar (läs årgångens brist på syra)
Men vi öppnar iaf upp. Direkt med anmärkningsvärt mycket fällning. Färgen är mycket mogen, otroligt ljus med bärnstensfärgad kant.
Doften är först aningen bångstyrig och iprincip helt sluten, visserligen är viner källarkallt när vi öppnar, jag misstänker att vinet är dött, men låter det stå en timme för att sedan återvända till ett helt nytt vin. Nu möts vi att ett mer tillgängligt vin med koncentrerade toner av hallon, vanilj och körsbärskompott. Vinet flödar relativt tunt, definitivt helt öppet genom gommen, mogen frukt. Den mysiga mineralen man alltid finner hos Foillards viner är här helt integrerad, likaså tanninerna som antagligen aldrig riktigt var här från början?
Vi har ett intressant vin som lämnar mig klyven, då det ännu finns viss liv i syran men allt annat är så linjärt, dock i absolut bra balans. Har viner nått sin topp? jag är nog villig att säga så. Tillsammans med en god bit blodig biff kunde mina tankar stillas detta var bra! men skulle du sitta på liknande vin drick nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar